Förhöjda blodfetter är inte en sjukdom – de är signaler om vad kroppen behöver för att självläka

Nov 13, 2025

En vägledning till hur tarm, lever, hormoner och näring samspelar – och hur rätt kost kan återställa balansen.

Många märker att blodfetterna stiger med åren. Det väcker ofta oro – särskilt när svaret som ges är medicin, trots att kroppen egentligen försöker kommunicera något annat.

Förhöjda värden är inte en sjukdom i sig, utan ett tecken på att levern, tarmen och ämnesomsättningen behöver avlastning och att kosten kan behöva justeras.

Kolesterol är livsnödvändigt.

Det är kroppens råmaterial för att skapa hormoner, cellmembran, stressreglerande ämnen, vitamin D och CoQ10 – en av våra viktigaste molekyler för energi, hjärtfunktion och antioxidantförsvar.

När blodfetterna stiger signalerar kroppen ofta att den försöker reparera vävnad, balansera inflammation eller kompensera för sockerbelastning och leverstress.

Dags att ändra när förmågan att bryta ned sockerarter minskar

Med åren förändras matsmältningen. Detta gäller för alla, både män och kvinnor, eftersom kroppen åldras.

Enzymer, tarmflora, magsyra och hormoner samarbetar inte lika effektivt som tidigare. Kroppens förmåga att hantera större mängder socker – särskilt fruktos, fruktaner och fermenterande kolhydrater – minskar gradvis.

När mensen tar slut

För kvinnor blir detta extra tydligt när mensen håller på att upphöra eller helt upphört, eftersom hormonsystemet då inte längre skyddar blodsocker, leverfunktion och fettförbränning på samma sätt.

Det som fungerade för tio år sedan kan helt enkelt börja skapa problem idag.

Ämnen som driver upp blodfetter, inflammation och leverbelastning

Flera vanliga livsmedel gör det svårare för kroppen att hålla LDL, VLDL och triglycerider på en stabil nivå:

  • Fruktos (juice, läsk, smoothies, agave, torkad frukt)
    går direkt till levern och driver fettbildning och inflammation.

  • Fruktaner (vete, råg, lök, vitlök, sparris, inulin)
    bryts ner i tjocktarmen, kan orsaka jäsning och öka inflammationssignaler.

  • Socker och snabba kolhydrater (bakverk, godis, vitt bröd, pasta, öl) svänger blodsocker och belastar levern.

  • Hög-FODMAP livsmedel vid känslig tarm
    lök, vitlök, bönor, äpplen, päron, honung, vete, blomkål, svamp kan ge jäsning, gaser och öka genomsläpplighet i tarmen.

    Vad HDL, LDL och VLDL egentligen är
    Många tror att HDL, LDL och VLDL är blodfetter. Det är de inte.

    De är transportörer, små paket som fraktar fett och kolesterol dit det behövs:

  • HDL – samlar upp överskott av fett och kolesterol och kör tillbaka till levern.

  • LDL – kör ut kolesterol till celler som behöver repareras, byggas upp eller skyddas.

  • VLDL – leverns sätt att exportera ut nysyntetiserat fett. Bryts senare ned till LDL.

    Höga värden betyder alltså inte att dessa ämnen i sig är problemet, utan att kroppen hanterar något: inflammation, leverstress, brist på reparationsmaterial eller överskott av socker.

    Alkoholens påverkan på blodfettskontrollen

    Även små mängder alkohol belastar levern eftersom alkoholen alltid prioriteras först.
    Det leder till:

  • långsammare fettförbränning

  • sämre reglering av LDL/VLDL

  • sämre näringsstatus

  • ökad inflammation

    Det är en av de vanligaste orsakerna till milda fettlevermönster och förhöjda blodfetter hos personer som annars “äter bra”.

    Kolesterol och kroppens egen hormonproduktion

    När kolesterol sänks kraftigt – till exempel genom statiner – sjunker även kroppens förmåga att skapa:

  • CoQ10 (energi, antioxidativt skydd, hjärtmuskelns funktion)

  • Vitamin D

  • Aldosteron (salt- och blodtrycksreglering)

  • Kortisol (stressreglering)

  • Könssteroider - östrogen, progesteron, testosteron, DHEA (du behöver dem för din energi och vitalitet)

    Detta är en av anledningarna till att många mår sämre av statiner än de förväntat sig.

Vad studier visar om statiner
Klinisk forskning har visat att statiner kan leda till:

  • muskelvärk och muskelsvaghet

  • trötthet

  • minskad CoQ10-produktion

  • ökad risk för diabetes

  • försämrat minne och kognitiv funktion

  • allmän svaghet

    Långtidsstudier visar dessutom att statiner i princip inte förlänger livet hos friska personer med måttligt förhöjda blodfetter. Däremot kan de sänka siffror i ett blodprov, vilket ofta misstolkas som förbättrad hälsa, trots att den verkliga orsaken – livsstil, kost, tarm och lever – inte adresseras.

    Smarta markörer i blodprov

    Ett annat värdefullt prov vid utredning av blodfetter och leverbelastning är LD (laktatdehydrogenas). LD speglar graden av “jäsning” i kroppens celler – alltså hur mycket cellerna tvingas övergå till mindre effektiv, syrefattig energiomsättning.

    När celler hamnar i stress, för liten förmåga att använda syre för att tillverka energi av maten, inflammation eller blir skadade börjar de producera mer laktat, och LD stiger som en signal om att cellnivån inte fungerar optimalt.

    Det gör LD till en markör för både cellstress, vävnadsskada och graden av metabol “jäsning”, som ofta ses tillsammans med förhöjda blodfetter och leverpåverkan.

    Även CRP, känslig (hs-CRP) är viktig eftersom den visar hur aktiv kroppens inflammatoriska system är.

    Den kan stiga vid överväxt av bakterier och svampar i tarmen, vid endotoxinbelastning (LPS) eller vid annan låggradig inflammation som påverkar levern. När dessa processer pågår samtidigt ökar ofta LDL, VLDL och triglycerider som en del av kroppens försök att hantera belastningen.

    När man lägger om kosten, minskar socker- och fruktosintaget, avlastar levern och lugnar tarmen brukar både LD och CRP känslig normaliseras – ofta parallellt med att blodfetterna faller tillbaka till nivåer som speglar balans snarare än stress.

Prata med den som behandlar dig och be att få dessa prover tagna och tolkade på ett smart och kunnigt sätt, så att du får kunskap om hur du återställer normala värden på naturligt vis.

Vad är LD och varför att det så viktigt?

LD (laktatdehydrogenas) är en markör som stiger när celler går över från

syrebaserad energiomsättning (aerob metabolism i mitokondrierna) till mer syrefattig energiomsättning (anaerob metabolism – jäsning av glukos).

Detta sker när cellerna får för lite syre för att driva den normala energiproduktionen.

Det finns flera orsaker:

1. Nedsatt mitokondriefunktion

Vid inflammation, oxidativ stress, toxiner, dysbios eller åldrande fungerar mitokondrierna sämre. Då klarar de inte att producera energi optimalt även om syre finns – vilket leder till mer mjölksyra och högre LD.

2. Mikrocirkulationsproblem

Kärl och kapillärer kan få sämre genomblödning vid stress, högt blodsocker, låggradig inflammation eller hormonförändringar. Då kommer mindre syre fram till vävnaderna.

3. Levern är belastad

När levern är upptagen med att hantera toxiner, fruktos, alkohol, LPS som tillverkas av ogynnsamma bakterier eller inflammation prioriteras avgiftning före fullgod energiproduktion cellerna skiftar till anaerob metabolism.

4. Ökad energiförbrukning vid inflammation

Kroppen “lägger energi” på immunförsvaret. Detta gör att celler i andra vävnader får brist och tvingas över till laktatproduktion.

Många personer med:

  • SIBO (överväxt av bakterier i tunntarmen)

  • Svampöverväxt (i hela matsmältningssystemet)

  • metabol stress (gifter inifrån kroppen och miljögifter från omgivningen)

  • hög fruktosbelastning

  • postinfektiösa symtom (kvarvarande symtom efter infektion)

hormonförändringar (stark stress, klimakteriet, åldrande) ... har just detta mönster.
När man:

  • minskar fruktos och FODMAPs

  • lugnar jäsning

  • stöttar levern

  • använder örter mot överväxt

  • stabiliserar blodsocker

  • minskar alkohol
    ... sjunker ofta LD snabbt, eftersom cellerna återfår sin syrebaserade

    energiproduktion och inte längre behöver “jäsa” glukos.

    Vad är LPS – och varför påverkar det blodfetter?

    LPS (lipopolysackarider) är små fragment från cellväggen hos gramnegativa bakterier i tarmen. De hör hemma i tarmen – men inte i blodbanan.

    När matsmältningen fungerar dåligt, när det finns mycket jäsning från FODMAPs, fruktos eller svamp/bakteriell överväxt, eller när tarmväggen blivit mer genomsläpplig, kan små mängder LPS läcka ut genom slemhinnan.

    Detta uppfattas av kroppen som en varningssignal. När LPS når blodet händer flera saker samtidigt:

  • Immunförsvaret aktiveras eftersom LPS betraktas som ett “invasivt” ämne. Immunförsvaret ökar sin beredskap och frisätter inflammationssignaler som påverkar hela kroppen – inte minst hjärnan, vilket ofta ger hjärndimma, trötthet eller nedstämdhet.

  • Levern belastas eftersom den får hantera både inflammationsämnen och de toxiner som följer med LPS. Levern går då över i ett mer intensivt läge för att avgifta, reparera och skydda.

  • LDL ökar eftersom LDL fungerar som ett transportprotein som kan binda LPS och neutralisera dess effekter. Kroppen höjer alltså LDL för att skydda vävnaderna – inte för att skada dem.

  • Inflammationen ökar eftersom LPS är en kraftfull inflammatorisk trigger. Detta är en orsak till att personer med dysbios, svampöverväxt, SIBO eller läckande tarm ofta får högre blodfetter, högre CRP känslig och ibland även högre LD.

Det är alltså inte “farligt kolesterol” som orsakar problemet – det är kroppen som använder LDL som en skyddsmekanism för att binda gifter, hantera inflammationen och återställa balansen.

Det avgörande är därför att minska inflödet av LPS, inte att sänka LDL med mediciner.

Det görs genom:

  • ändrad kost som minskar jäsning och blodsockersvängningar

  • minskad belastning av fruktos, fruktaner, socker och alkohol

  • avlastning av tarmen och levern

  • örtkurer som dämpar svamp och bakteriell överväxt (t.ex. oregano,

    berberin, pau d’arco, neem)

  • läkning av tarmslemhinnan genom lättsmälta måltider, lugna tarmvänliga

    fetter och stabilt blodsocker

    När tarmen lugnas och LPS-belastningen minskar brukar även LDL, CRP känslig och triglycerider normaliseras – inte för att kroppen tvingas dit med mediciner, utan för att den inte längre behöver använda höga blodfetter som skydd.

    Kost och livsstil som gör skillnad

    När tarm och lever får mindre belastning brukar kroppen svara snabbt.

    En inflammationssänkande och levervänlig kost kan normalisera blodfetter på bara några månader.

    Bra val att lägga till:

  • fisk, skaldjur, ägg, fågel och rött kött i balanserade mängder

  • olivolja, avokado, smör, kokosolja

  • lättsmälta grönsaker (zucchini, morot, paprika, gurka, sallad, gröna

    bönor/haricots verts)

  • bär i liten mängd

  • regelbundna måltider, god sömn, lagom motion och dagsljus

    Bra val att minska:

  • fruktosrika livsmedel

  • socker

  • alkohol

  • vete, råg, baljväxter

  • lök, vitlök, blomkål, svamp och andra FODMAP-rika källor

När matsmältningen lugnar sig, blodsockret stabiliseras och levern avlastas – då brukar även LDL, VLDL, LD, CRP, känslig och triglycerider återgå till nivåer som speglar balans, inte belastning.

Hjälp kroppen naturligt – den hjälper dig tillbaka Kroppen försöker alltid visa vägen.

När man lyssnar, justerar och ger den rätt stöd blir värdena ofta bättre än de varit på många år – inte för att de trycks ned av mediciner, utan för att kroppen äntligen får utrymme att arbeta så som den är skapad att göra.

 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Elevated blood fats are not a disease – they are signals of what the body needs to self-heal.

 

This is a guide to how the gut, liver, hormones, and nutrition interact, and how the right diet can restore balance.

Many people notice that their blood fats rise with age. This often causes concern, especially when the response is medication, even though the body may actually be trying to communicate something else. Elevated values are not a disease in themselves, but a sign that the liver, gut, and metabolism need relief and that the diet may need adjustment.

Cholesterol is essential for life. It is the body’s raw material for creating hormones, cell membranes, stress-regulating substances, vitamin D, and CoQ10 – one of our most important molecules for energy, heart function, and antioxidant defense. When blood fats rise, it often signals that the body is trying to repair tissue, balance inflammation, or compensate for sugar load and liver stress.

As we age, digestion changes for everyone, both men and women. Enzymes, gut flora, stomach acid, and hormones no longer cooperate as efficiently. The body’s ability to handle larger amounts of sugar – especially fructose, fructans, and fermentable carbohydrates – gradually declines.

For women, this becomes especially noticeable when menstruation is ending or has ceased, as the hormonal system no longer protects blood sugar, liver function, and fat metabolism in the same way. What worked ten years ago can suddenly start causing problems today.

Several common foods make it harder for the body to keep LDL, VLDL, and triglycerides stable. Fructose from juice, soda, smoothies, agave, or dried fruit goes directly to the liver and drives fat formation and inflammation. Fructans in wheat, rye, onion, garlic, asparagus, and inulin are broken down in the colon and can cause fermentation and increase inflammatory signals. Sugar and fast carbohydrates from pastries, candy, white bread, pasta, and beer spike blood sugar and strain the liver. High-FODMAP foods such as onion, garlic, beans, apples, pears, honey, wheat, cauliflower, and mushrooms can cause fermentation, gas, and increased intestinal permeability.

Many believe HDL, LDL, and VLDL are blood fats, but they are not. They are transporters, small packages that carry fat and cholesterol where they are needed. HDL collects excess fat and cholesterol and returns it to the liver. LDL delivers cholesterol to cells that need repair or rebuilding. VLDL is the liver’s way of exporting newly synthesized fat, later converted into LDL. High values do not mean these are the problem themselves – they show that the body is managing something: inflammation, liver stress, lack of repair materials, or excess sugar.

Even small amounts of alcohol burden the liver, as alcohol is always prioritized first. This leads to slower fat metabolism, poorer LDL/VLDL regulation, reduced nutrient status, and increased inflammation. It is one of the most common causes of mild fatty liver and elevated blood fats in people who otherwise eat well.

When cholesterol is significantly lowered – for example with statins – the body’s ability to create important molecules also decreases. These include CoQ10, vitamin D, aldosterone for salt and blood pressure regulation, cortisol for stress regulation, and sex hormones such as estrogen, progesterone, testosterone, and DHEA. This is one reason why many people feel worse on statins than expected.

Clinical research has shown that statins may cause muscle pain and weakness, fatigue, reduced CoQ10 production, increased risk of diabetes, impaired memory and cognitive function, and general weakness. Long-term studies also show that statins do not significantly extend lifespan in healthy people with moderately elevated blood fats. They can lower numbers in a blood test, which is often mistaken for improved health, while the real causes – diet, gut, liver, and lifestyle – remain unaddressed.

Another valuable test for evaluating blood fats and liver stress is LD (lactate dehydrogenase). LD reflects the degree of fermentation in the body’s cells – how much they are forced into less efficient, oxygen-poor energy metabolism. When cells experience stress, reduced oxygen use, inflammation, or damage, they produce more lactate, and LD rises as a signal that cellular function is suboptimal. LD is therefore a marker of cell stress, tissue damage, and metabolic imbalance, often seen with elevated blood fats and liver strain. High-sensitivity CRP is also important, showing how active the body’s inflammatory system is. When these processes calm – through reduced sugar and fructose intake, liver support, and gut healing – both LD and CRP often normalize, and blood fats return to balanced levels.

LD rises when cells switch from oxygen-based energy metabolism (aerobic) to oxygen-poor metabolism (anaerobic fermentation of glucose). This occurs when cells lack sufficient oxygen for normal energy production. Causes include reduced mitochondrial function due to inflammation, oxidative stress, toxins, dysbiosis, or aging; microcirculation problems that reduce blood flow to tissues; liver overload from toxins, fructose, alcohol, or bacterial toxins; and increased energy demand from inflammation. Many people with SIBO, yeast overgrowth, metabolic stress, high fructose intake, post-infectious symptoms, or hormonal changes show this pattern. When they reduce fructose and FODMAPs, calm fermentation, support the liver, use herbs against overgrowth, stabilize blood sugar, and reduce alcohol, LD usually falls quickly as cells return to oxygen-based metabolism.

LPS (lipopolysaccharides) are fragments from the cell walls of certain gut bacteria. They belong in the gut, not in the bloodstream. When digestion is poor, fermentation high, or the gut wall leaky, small amounts of LPS can leak into the blood. The body perceives this as a threat: the immune system activates, increasing inflammation throughout the body and often causing brain fog, fatigue, or low mood. The liver is burdened as it must detoxify both LPS and inflammation byproducts, and LDL levels rise because LDL binds and neutralizes LPS – a protective mechanism, not a harmful one. Thus, high LDL is often the body’s defense, not the cause of the problem.

The key is not to suppress LDL with medication, but to reduce LPS entry by improving gut and liver function. This is done by reducing sugar, fructose, fructans, and alcohol, calming gut fermentation, supporting detoxification, using antimicrobial herbs such as oregano, berberine, pau d’arco, and neem, and healing the gut lining with gentle meals and stable blood sugar. When LPS load drops, LDL, CRP, and triglycerides typically normalize, not because they are forced down, but because the body no longer needs them as protection.

When the gut and liver are relieved, the body usually responds quickly. An anti-inflammatory, liver-friendly diet can normalize blood fats within months. Good foods to include are fish, seafood, eggs, poultry, and red meat in balanced amounts, as well as olive oil, avocado, butter, and coconut oil. Choose easily digested vegetables like zucchini, carrot, bell pepper, cucumber, salad greens, and green beans, along with small amounts of berries, regular meals, good sleep, moderate exercise, and daylight. Foods to reduce include fructose-rich foods, sugar, alcohol, wheat, rye, legumes, onion, garlic, cauliflower, mushrooms, and other high-FODMAP sources.

When digestion calms, blood sugar stabilizes, and the liver is supported, LDL, VLDL, LD, CRP, and triglycerides typically return to levels that reflect balance, not stress. The body is always trying to show the way. When you listen, adjust, and give it the right support, your values often improve more than they have in years – not because medication forces them down, but because the body finally has space to work as it was designed to.

 

Källförteckning

Fruktos, levermetabolism och blodfetter

  • Bray GA, Nielsen SJ, Popkin BM. Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity. Am J Clin Nutr. 2004. https://doi.org/10.1093/ajcn/79.4.537

  • Tappy L, Rosset R. Health outcomes of fructose consumption: results of recent epidemiological and experimental research. Nutrients. 2019. https://doi.org/10.3390/nu11040761

  • Stanhope KL et al. Consuming fructose-sweetened, not glucose-sweetened, beverages increases visceral adiposity and lipids. J Clin Invest. 2009. https://doi.org/10.1172/JCI37385

  • Taskinen MR et al. Fructose and fructose-containing sugars and metabolic health. Nat Rev Endocrinol. 2019.
    https://doi.org/10.1038/s41574-019-0248-7

    FODMAPs, tarmflora och LPS

  • Cani PD et al. Metabolic endotoxemia initiates obesity and insulin resistance. Diabetes. 2007.

    https://doi.org/10.2337/db06-1491

  • Cani PD, Delzenne NM. Gut microbiota, LPS and metabolic inflammation: mechanisms and therapeutic perspectives. Gut. 2009.
    https://doi.org/10.1136/gut.2008.148239

  • Muir JG, Gibson PR. The Low FODMAP diet for functional gastrointestinal symptoms. J Gastroenterol Hepatol. 2013.
    https://doi.org/10.1111/jgh.12213

    Kolesterol, lipoproteiner och inflammation

Ference BA et al. Low-density lipoproteins cause atherosclerotic cardiovascular disease. Eur Heart J. 2017.
https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehx144

https://johannafalk.holistikah.com/

Johanna Falk har över 30 års erfarenhet av att stödja människor i att återfå sin energi. Hon har en stor passion för naturlig hälsa och att stödja kroppens och själens självläkande förmågor. Genom åren har hon hjälpt tusentals individer att återfå sin hälsa, vilket har möjliggjort för dem att leva ett liv fullt av vitalitet och välbefinnande i enlighet med sina egna önskningar.

  • Feingold KR, Grunfeld C. Introduction to Lipids and Lipoproteins. Endotext (NCBI Bookshelf).

    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK305896/

  • Tall AR, Yvan-Charvet L. HDL and inflammation. Nat Rev Immunol. 2015. https://doi.org/10.1038/nri3797

    LD (laktatdehydrogenas), cellstress och metabolism

  • Adeva-Andany M et al. Lactate metabolism revisited. Clin Chem Lab Med. 2014. https://doi.org/10.1515/cclm-2014-0299

  • Brooks GA. The science and translation of lactate shuttle theory. Cell Metabolism. 2018.

    https://doi.org/10.1016/j.cmet.2017.10.029

    Kost, tarmhälsa och inflammationsmarkörer (CRP, hs-CRP)

  • Ridker PM. C-reactive protein and the prediction of cardiovascular events. Circulation. 2003.

    https://doi.org/10.1161/01.CIR.0000053730.47739.3C

  • Calder PC. Feeding the immune system: nutrition and inflammation. Proc Nutr Soc. 2013.

    https://doi.org/10.1017/S0029665113001286

    Alkoholens påverkan på lever, blodsocker och blodfetter

  • Rehm J et al. The relation between different dimensions of alcohol consumption and burden of disease. Addiction. 2010. https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2010.02977.x

  • Gepner Y et al. Effect of alcohol consumption on lipid profile. Nutrients. 2020. https://doi.org/10.3390/nu12010169

    Statiner – effekter, biverkningar och långtidsdata

  • Golomb BA, Evans MA. Statin adverse effects: muscle, liver, brain. Am J Cardiovasc Drugs. 2008.

    https://doi.org/10.2165/0129784-200808060-00003

  • Bytyçi I et al. Statin Safety and Associated Adverse Events. Curr Atheroscler Rep. 2019.

    https://doi.org/10.1007/s11883-019-0787-6

  • Mansi I et al. Statin therapy and risk of incident diabetes. BMJ. 2013. https://doi.org/10.1136/bmj.f2610

  • Abramson JD, Wright JM. Are statins effective for primary prevention? BMC Medicine. 2012.

    https://doi.org/10.1186/1741-7015-10-88

    Kolesterol som hormonellt råmaterial (vitamin D, steroidhormoner, CoQ10)

  • Saito I et al. Low serum HDL cholesterol and low serum vitamin D concentrations are related. J Clin Endocrinol Metab. 2008.
    https://doi.org/10.1210/jc.2007-1835

  • Crane FL. Biochemical functions of Coenzyme Q10. J Am Coll Nutr. 2001. https://doi.org/10.1080/07315724.2001.10719163

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Prenumerera på mitt nyhetsbrev och få månatlig inspiration, tips och kunskap direkt i din inbox

Vi hanterar dina uppgifter med respekt och utifrån GDPR.