Känner du dig oförklarligt trött och mera frusen?
Har du svårt att koncentrera dig längre stunder?
Har huden blivit torr?
Är du förstoppad?
Då kan du behöva hjälp att komma i balans igen. Med hjälp av rätt näring i form av kost som stödjer sköldkörteln, vitaminer, mineraler och helhetstänk när det gäller hälsan är det fullt möjligt att du kan få tillbaka din vitalitet. Vi kommer att ta med ditt immunförsvar och hur det fungerar i förhållande till din ämnesomsättning när du ska komma i balans igen eftersom de allra flesta obalanser i ämnesomsättningen involverar immunförsvaret.

Sköldkörteln är ett litet fjärilsformat organ som sitter på framsidan av strupen. Den styr hur mycket energi dina celler producerar. Sköldkörteln samarbetar med dina cellers energifabriker, mitokondrierna, för att du ska vara frisk och vital. Den ger dig fart, värme, matsmältning, avgiftning och mycket mer.

Optimal energiproduktion i dina celler är centralt för att du ska åldras långsamt, friskt och harmoniskt och därför har du allt att tjäna på att förbättra hur mycket energi dina celler kan tillverka.

Du kan styra och balansera din ämnesomsättning och din totala energiproduktion med kosttillskott, motion, sömn och näring för att bilda och optimera sköldkörtelhormon på bästa sätt.

Inom funktionsmedicin jobbar vi med hela kroppen när vi ska balansera ämnesomsättningen. Vi tar hänsyn till kost, näring, tarmhälsa, stress, sömn, miljögifter, immunförsvaret, om du är utmattad och om du kommit i klimakteriet. Du kan komma med eller utan medicinering. Allt räknas in och går att optimera för att du ska må så bra som möjligt.

Det finns mycket du kan göra på egen hand för att optimera sköldkörteln, cellerna och övriga organ som arbetar i samma ”orkester” för att ge dig vitalitet och energi, så att du kan göra det du vill och önskar. Den här artikeln ger dig tips och råd på vägen.

Hypotyreos

Underfunktion i sköldkörteln, primär hypotyreos, är av mycket vanligt. Det är ännu vanligare att sköldkörtelns hormoner inte fungerar optimalt ute i kroppens celler och många har en kombination av båda dessa tillstånd.

Nästan en halv miljon svenskar får behandling. Mörkertalet tros vara stort. I Sverige behandlades år 2019 nästan 390 000 kvinnor och 85 000 män för underfunktion i sköldkörteln enligt Socialstyrelsen.

Det har varit en tydlig ökning av hypotyreos hos män de senaste decennierna.

Brist på sköldkörtelhormon leder till att ämnesomsättningen blir för låg. Hypotyreos stör kroppens normala jämvikt då den ska omsätta alla ämnen i olika inre organ och på cellnivå.

Människor i alla åldrar kan drabbas av hypotyreos, men det är vanligare hos äldre vuxna. En kvinna är fem till åtta gånger mer benägen att ha en underaktiv sköldkörtel än en man, och kvinnor över 50 år löper högre risk. Det sammanfaller ofta med att menstruationen upphör och nivåerna av könshormonerna sjunker.

Tyvärr kan de tidigaste tecknen och symtomen på låg sköldkörtelfunktion uppträda flera år tidigare än diagnos, trots att laboratorieresultaten är normala. Det är därför viktigt att vara medveten om sköldkörtelns och en obalanserad ämnesomsättnings kännetecken och symtom, inklusive ett immunförsvar som inte fungerar som det ska.

Även om hypotyreos kan ta flera uttryck, är den vanligaste formen Hashimotos tyreoidit vilket är en autoimmun process där kroppen är attackerar sina egna sköldkörtelceller. Det går att minska och förhindra denna process med klok livsföring, rätt mat och balansering av hela kroppen.

Symtom på nedsatt ämnesomsättning kan vara:

• Trötthet, ofta på kvällen. Vissa har svårt att komma igång på morgonen också.

• Allmän frusenhet, kalla händer och fötter.

• Irriterad tarm (IBS).

• Långsamma tarmrörelser, förstoppning.

• Svårt att bryta ner maten, speciellt FODMAPs (kolhydrater som jäser och transporteras långsamt), mättade fetter och animaliska proteiner.

• Sämre avgiftningsförmåga i levern.

• Viktuppgång eller svårigheter att gå ner i vikt.

• Torr hud, torrt hår. Håravfall. En de får sköra, räfflade naglar beroende på näringsbrister.

• Yttre delen av ögonbrynen tunnas ut eller försvinner.

• Låg puls.

• Blodbrist inklusive järnbrist, ibland fler svårigheter med lågt eller långsamt näringsupptag.

• Ökade blodfetter och ökat totalt kolesterol.

• Metabolt syndrom med insulinresistens.

• Diabetes.

• Koncentrationssvårigheter, hjärndimma.

• Nedstämdhet.

• Nedsatt sexlust och östrogendominans för den kvinna som fortfarande menstruerar eller har övervikt (fettet kan producera östrogen även när mensen är slut).

• Svårigheter att bli gravid och ökad risk för försämrad fosterutveckling.

• Rubbad och ojämn menscykel.

• Stela muskler och/eller stela leder.

• Du får lättare svamp- och virusinfektioner före klimakteriet och kan få bakterie- och mögelinfektioner när mensen har tagit slut.

• Myxödem, vilket innebär att proteiner samlas under hakan, på överarmar och insidan av låren och bildar vävnad som kan kännas stum och förtjockad. Myxödem känns hårt när man tar eller klämmer på det. Lättast upptäcker man det om man tar tag på utsidan överarmen och klämmer åt. Om det känns hårt och ”stabbigt”, så är det tecken på myxödem.

  

   

Sköldkörtelns hormoner

Ämnesomsättningen drivs av en liten körtel som sitter på framsidan av halsen, sköldkörteln tillsammans med hjärnans hormonproducerande organ. Sköldkörtelns hormoner är loket som drar din kropp och som reglerar din energiproduktion inuti varje cell.

Sköldkörteln bildar tyroxin eller tetrajodtyronin (T4), med fyra jodatomer, till cirka 80 %, och trijodtyronin, med tre jodatomer (T3), till 20 %. Alla sköldkörtelhormoner behöver en aminosyra som heter tyrosin för att tillverkas. Tyrosin finns lättillgängligt och i god mängd i kött, fisk, fågel, ägg samt mjölkprodukter och den finns även i liten mängd i vegetabilier.

Sköldkörteln och dess hormoner behöver, förutom tyrosin, viktiga näringsämnen som jod, selen, fosfor, Vitamin A, D, zink, Omega 3 och mer.

Sköldkörtelns hormoner deltar i och styr energiproduktion, utveckling, mognad, hjärnans utveckling och kapacitet, värmehållning och ämnesomsättning i alla celler i kroppen.

Sköldkörtelns hormoner sköter livsviktiga funktioner

• Ökar den basala ämnesomsättningen och därmed förbränningen och energiproduktionen inuti alla celler.

• Normal funktion i sköldkörteln och sköldkörtelns hormoners effekt på alla celler är central för lagom takt på kroppens och hjärnans åldrande. Både för hög och för låg funktion i ämnesomsättningen bidrar till för snabbt åldrande.

• Sköldkörtelhormon styr antingen nedbrytning eller uppbyggnad av fetter i kroppens vävnad beroende på normal, under-, eller överfunktion.

• Stimulerar omsättningen av kolhydrater beroende av hastigheten på omsättningen, där nedsatt ämnesomsättning sänker förmågan och högre ämnesomsättning ökar förmågan att förbränna kolhydrater till energi.

• Bygger upp och sätter samman proteiner vid balanserad funktion, vilket skapar normal uppbyggnad av hela kroppens vävnad, såsom muskler, skelett, bindväv, blodkärl, organ, etc. Detta är centralt vid graviditet och barndom för normal tillväxt och utveckling men är också viktig för normal och hälsosam omsättning av kroppen som vuxen och äldre. Sköldkörtelhormoner kan också skapa nedbrytning av proteiner vid hög ämnesomsättning.

• Stimulerar funktionen på kroppens katekolaminer, dvs, dopamin, noradrenalin och adrenalin. Detta leder till ökad förmåga till koncentration, rörlighet, minne, förmåga att hantera impulser, vakenhet, motivation och normal funktion i hjärta, luftvägar, tarmar, underliv, leder, etc.

• Hos barn verkar sköldkörtelhormoner synergistiskt med tillväxthormon för att stimulera bentillväxt. Normal sköldkörtelhormon hos mamman under graviditeten är avgörande för normal mental utveckling hos fostret.

• Inverkan av sköldkörtelhormon på centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) är viktig. Under graviditet och barndom behövs det för hjärnans mognad. Hos vuxna kan det påverka humöret, minnet, koncentrationsförmågan och reparationen av hjärnans vävnad. Överfunktions i sköldkörteln kan leda till överaktivitet, ilska och irritabilitet. Hypotyreos kan orsaka nedsatt minne, sämre koncentrationsförmåga, nedstämdhet, långsammare tal och sömnighet.

• Sköldkörtelhormon påverkar fertilitet, ägglossning och menstruation.

  

   

Mat för att stimulera ämnesomsättningen och mat man ska undvika vid sänkt ämnesomsättning

Du kan börja läka din kropp på egen hand och därmed hjälpa din ämnesomsättning helt naturligt.

Grundämnet för att bilda sköldkörtelns bashormon tyroxin (T4) är en aminosyra (= byggsten till protein) som heter tyrosin. Det finns mest lättupptagligt i animaliskt protein, speciellt i kalkon och kyckling men även i nöt, gris, fisk och skaldjur, liksom i ägg. För lite tyroxin i hjärnan kan leda till nedstämdhet och mindre mental energi.

Tyrosin finns också i vegetabilier som soja men man avråder från intag eftersom soja hindrar ämnesomsättningen från att fungera optimalt. Övriga vegetabilier har relativt låga halter av tyrosin,

Fetter är viktigt och goda fetter som finns i fet, vildfångad fisk, olivolja, rapsolja, avokadoolja, kokosolja (MCT-olja), klarnat smör = ghee, samt som tillskott av fiskolja och jättenattljusolja. Kom ihåg att det bara är mättat fett som tål upphettning i någon större utsträckning, så satsa främst på ghee och kokos till matlagning.

Det är ganska vanligt med IBS, alltså irriterad tarm, vid nedsatt ämnesomsättning. Det betyder att en kost som är låg i kolhydrater som jäser i tarmen, s.k. FODMAPs, är till stor hjälp för många. Läs gärna i min bok BellyBuddy om den IBS-kosten och min trestegsmodell för naturlig läkning.

En del med autoimmunitet på sköldkörteln trivs med perioder av Autoimmunt Protokoll, en kosthållning som är lite strängare och verkligen får ner inflammationer på cellnivå.

Mat som stör ämnesomsättningen

De är bäst att undvika mat som skapar inflammationer, infektioner och irritationer eftersom de stör näringsupptaget, sköldkörteln, immunförsvaret och därmed kroppens ämnesomsättning.

De vanligaste som behöver undvikas är glutenhaltig säd, mjölkprodukter, soja, socker och annat sött, samt möglig mat. Att smälta mat kräver energi, så alltför stora måltider med mycket mättat fett brukar kunna vara tunga att smälta och kännas belastande.

Ämnen som klor, brom och fluor, konkurrerar ut jod i sköldkörtelhormonerna och då kan de inte fungera. Det finns fluorfri tandkräm att köpa för den som vill prova det.

Goitrogener

Goitrogener är ämnen som försämrar hormonproduktionen i sköldkörteln genom att förhindra upptag av spårmineralen jod. Jod ör helt nödvändigt tillsammans med proteinbyggstenen tyrosin för att bilda tyroxin som också kallas T4 eftersom tyrosinet behöver fyra jodatomer för att kunna bli tyroxin.

Goitrogener förhindrar också att jod förenas med förstadiet till sköldkörtelhormon, tyreoglobulin. Från tyreoglobulin producerar sköldkörteln två viktiga hormon T4 och T3, som sedan bryts ner till T2, T1 och T0 för att sedan utsöndras.

T3 heter trijodtyronin och har tre jodatomer efter att en av dem har plockats bort för att göra sköldkörtelhormonet aktivt. När sköldkörtelns hormoner utfört sitt jobb, att stimulera energiproduktionen i varje cell, så bryts det ner i flera steg genom att en jodatom i taget plockas bort, tills inget är kvar. Det sker i levern.

Cykeln fortsätter sedan med uppbyggnad, aktivering och nedbrytning, samt återanvändning och utsöndring, precis på samma sätt som alla andra hormoner du har i kroppen fungerar. Därför är det viktigt att hålla leverns i god form för att ha en bra och effektiv ämnesomsättning.

Goitrogener finns i en mängd olika, många gånger hälsosamma råvaror, till exempel soja, brysselkål, broccoli, majrova, kålrabbi, rädisor, blomkål, kassava, hirs, vitkål och grönkål. Men precis som med fytinsyra finns det sätt att undvika problemet.

Till goitrogener räknas också miljögifter som Bisfenol A och haliderna brom, klor, fluor, liksom en del kemikalier i drivmedel och färg samt läkemedel som litium (mot manodepressivitet) och benzodiazepiner (ångestdämpande läkemedel).

Goitrogener neutraliseras till största delen av tillagning. Kokning av kålväxter reducerar goitrogener och ämnet nitril till 90 % vid kokning i 30 minuter. Man brukar oftast tillaga brysselkål och blomkål (men inte i 30 minuter), så kortare koktid neutraliserar en del av goitrogenerna i dem. Stora mängder kål, även kokta, kan alltså hindra bildandet av sköldkörtelhormoner. Samma övervägande är klokt att göra för soja.

Många tror att fermentering minskar den goitrogena effekten av livsmedel, men sanningen är mer komplex än så.

Att till exempel fermentera kål till surkål ökar faktiskt innehållet av goitrogena ämnen, men samtidigt minskar innehållet av nitrilämnen som har en starkare goitrogen effekt än de klassiska goitrogena ämnena i kål. Nettoeffekten av fermenterad kål och andra fermenterade korsblommiga växter är förmodligen positiv utifrån sköldkörtelaspekt. Tillräckligt stort jodintag, så att det inte finns någon brist skyddar till viss del mot goitrogener.

När ska man äta vid låg ämnesomsättning?

Den som har låg ämnesomsättning behöver få en näringsrik, proteinrik start på dagen. En frukost med mest kolhydrater brukar ge ojämn energi resten av dagen.

Matvarorna som räknas upp här kan ingå i alla måltider.

Frukost – bra att äta mellan 7 – 10 på förmiddagen

Animaliskt protein till frukost är utmärkt för att bygga alla typer av hormoner, liksom att äta grönsaker och fett.

Rostbiff, grillad kyckling, skinka, makrill, lax, ägg är några exempel.

Frön, rotfrukter och frukt och bär du tål och kan smälta går också bra.

Glutenfritt bröd, en skiva, med kött- eller fiskpålägg går utmärkt.

Bra fetter som klarnat smör (ghee), kokosolja, olivolja, rapsolja. avokadoolja och fiskolja. Bra fetter är mycket viktigt för den hormonella hälsan.

En grön drink med bladgrönt, bär, bra fetter, och animalisk eller vegetabilisk mjölk eller laktosfri yoghurt ger ordentligt med näring. Undvik att använda spenat och grönkål varje dag eftersom de innehåller oxalsyra, som binder viktiga mineraler och kan orsaka besvär i kärlen, njurarna och i sköldkörteln. Det går utmärkt att spenat och grönkål ibland, bara inte varje dag.

Den som är lite äldre och inte är östrogendominant, kan må bra av naturell yoghurt, med glutenfri müsli eller ett glutenfritt bröd. Välj en sort som inte är så fet, eller fettfri, om du har en lös mage.

Alger från saltvattenshav innehåller jod, liksom skaldjur.

Tänk bara på att fisk och skaldjur som odlats kustnära kan innehålla för mycket miljögifter. Välj t.ex. torskrygg, kolja, sej, ishavsräkor, atlantlax eller ekologisk lax (odlad nära kusten men betydligt bättre näringsinnehåll).

Lunch – bra att äta mellan 12 – 14 på dagen

Man äter detsamma till lunch som till frukost eller en något mindre måltid. Den som mår bra av att äta tre gånger om dagen kan välja att äta mest till frukost och middag om det håller dig mest jämn och med bäst energi.

En del behöver lite stadigare lunch i tillägg till en matig frukost och mår bra av att äta det mesta av dagens kalori- och näringsintag till frukost och till lunch för att därefter äta betydligt mindre. Känn efter vad som ger dig bäst ork hela dagen.

Kombination av lunch och middag

Om du väljer att äta två gånger per dag, så passar det att äta det som blir en kombinerad lunch och middag klockan ungefär klockan 14 – 18. Du äter alltså en matig frukost och sedan en måltid till. Däremellan äter du ingenting.

Middag – kan ätas mellan 15 – 20

Om du äter mår bra av att äta middag, så är det klokt att inte äta för sent på kvällen. Den som har låg ämnesomsättning hinner inte förbränna maten om den intas för sent och det är inte bra för sömnen och det gynnar överväxt av mikrober i tarmen.

Middagen kan vara något lättare och det kan behövas ett näringsrikt mellanmål eller en lätt lunch för att hålla blodsockret stabilt.

Det brukar vara bättre med tillagad och varm mat, speciellt under den kalla och mörka årstiden.

Lunch till frukost och middag till lunch

Tänk att du äter det du normalt är till lunch till frukost och det du normalt äter till middag till lunch och sedan äter du något lättare till kvällen. Då kommer du lättare på rätt spår och får ordentligt med energi till det du önskar göra.

Det finns hjälp att få för dig och just dina behov

Funktionsmedicin tar hjälp av både djupintervjuer och tester för att ta reda på vad just du behöver för att få en balanserad och bra ämnesomsättning i alla dina celler. Då kommer energin tillbaka och hälsan med den.

En funktionsmedicinsk terapeut kommer att lyssna på dig och din berättelse om hur du mår och göra en omfattande utvärdering, inklusive diagnostiska tester.

Vidare tittar den funktionsmedicinsk terapeuten på kroppens system för att fastställa grundorsaken till din nedsatta ämnesomsättning.

När resultaten är klara och utvärderade, visar din kropp vad den vill ha hjälp med, och du erhåller kost- och livsstilsrekommendationer eftersom näring spelar en nyckelroll i din kropps återhämtning. Om resultaten visar att du behöver hjälp med hormoner, kommer du att få hjälp med det också.

Du kan må bra! Lev livet med hälsan som din bästa vän.

Johanna Falk

 Certifierad funktionsmedicinsk terapeut - Certifierad näringsterapeut - Beteendevetare - Författare och föreläsare