Har du märkt att magen lever sitt eget liv? Att du svullnar upp, blir gasig, får oregelbunden avföring eller bara inte känner dig “färdig”? Kanske har du hört att det handlar om stress eller IBS.

Men det är ofta större än så. Matsmältningen är nämligen tätt kopplad till dina hormoner – särskilt till sköldkörteln och stresshormonet kortisol.

När ämnesomsättningen går för långsamt eller för fort, eller när kortisolnivåerna svänger kraftigt, påverkas både tarmrörelser, matsmältningsenzymer och tarmens skyddande slemhinna.

Det kan i sin tur leda till näringsbrister och en miljö där mikrober – bakterier och svampar – börjar växa på fel ställen, till exempel i tunntarmen. Det kallas mikrobiell överväxt, och är en vanlig dold orsak till irritabel tarm (IBS), förstoppning, försämrat näringsupptag, uppblåsthet och inflammation.

Men den goda nyheten är att du kan hjälpa kroppen att återfå sin balans – med förståelse, tålamod och rätt näring.

 

När ämnesomsättningen är låg – kroppen går på sparlåga

När ämnesomsättningen saktar ner, som vid hypotyreos eller “subklinisk” låg sköldkörtelfunktion, minskar även farten i hela matsmältningssystemet.

Det gör att maten inte bryts ner ordentligt, vilket i sin tur skapar jäsning och gaser – ett paradis för mikrober att föröka sig i tunntarmen.

 

Ämnesomsättning

Ämnesomsättningen (metabolismen) är det system i kroppen som omvandlar maten du äter till energi, värme, hormoner och byggstenar för cellerna. Den styrs till stor del av sköldkörteln, en liten körtel på halsen som producerar hormonerna T4 (tyroxin) och T3 (trijodtyronin).

När dessa hormoner är i balans fungerar kroppen som den ska – du håller en lagom kroppstemperatur, matsmältningen rör sig i normal takt, hjärnan är klar och musklerna har energi.

 

När ämnesomsättningen saktar ner

Om kroppen tillverkar för lite sköldkörtelhormon går allt långsammare – precis som när man drar ner värmen i ett hus.

Det betyder att:

• tarmen arbetar långsammare (förstoppning är vanligt)
• produktionen av magsyra, enzymer och galla minskar
• blodcirkulationen i matsmältningsorganen minskar
• matsmältningen blir svagare och näringsupptaget försämras

Kroppen får helt enkelt svårare att ta upp energi och näring ur maten, trots att man äter “rätt”.

 

Hypotyreos

Hypotyreos betyder att sköldkörteln producerar för lite hormon. Det kan vara tydligt, med påvisat lågt T4 och T3, eller mer diffust, där blodprover ligger inom “normala” gränser men kroppen ändå visar symtom som trötthet, frusenhet, trög mage, svullen kropp och viktuppgång.

  

Subklinisk låg sköldkörtelfunktion

Subklinisk hypotyreos betyder att sköldkörteln fortfarande producerar hormon – men inte tillräckligt för att kroppen ska må bra.
Blodproverna visar ofta ett förhöjt TSH (hjärnans signalhormon som försöker “mana på” sköldkörteln), medan T4 och T3 ännu är inom referens.

Man kan säga att kroppen befinner sig i ett tidigt stadium av hypotyreos, där ämnesomsättningen redan har börjat sakta ner, men diagnosen ännu inte är fullt utvecklad.

Det kan vara en överaktivitet i immunförsvaret som påverkar sköldkörteln och då kallas det Hashimotos hypotyreos.

Vanliga symtom är trötthet, frusenhet, svårigheter att gå ner i vikt, torr hud, håravfall och – särskilt relevant här – förstoppning och känslig matsmältning.

 

När farten i matsmältningen minskar

Matsmältningssystemet är starkt beroende av energi och hormonell balans. När ämnesomsättningen går på lågvarv:

• går tarmrörelserna trögt
• matsmältningsvätskor minskar
• maten blir kvar längre i magen och tunntarmen
• mikrober får mer tid att jäsa maten, vilket leder till gaser och svullnad

Detta kan ge känslan av “tung mage”, uppblåsthet och en långsam, obalanserad tarmflora – ofta med ökad risk för SIBO (överväxt av bakterier i tunntarmen) och en känsla av att maten “ligger kvar”.

Vanliga brister vid låg ämnesomsättning är järn, zink, selen, vitamin A, D, B12 och magnesium. Alla dessa behövs för energi, immunförsvar och reparation av tarmväggens celler. När de saknas, blir tarmen ännu svagare – och en ond cirkel uppstår.

 

När ämnesomsättningen är hög – allt går på övervarv

Vid hög ämnesomsättning, som vid hypertyreos, går hela kroppen på överväxel. Matsmältningen blir för snabb och tarmrörelserna intensiva.

Många får diarré, näringsbrister och viktminskning trots god aptit. Maten passerar helt enkelt för fort för att hinna tas upp ordentligt. Samtidigt kan tarmväggen bli inflammerad och tunnare, vilket ytterligare försämrar upptaget.

Vanliga brister vid hög ämnesomsättning är järn, kalcium, magnesium, B-vitaminer och aminosyror.

Den autoimmuna varianten av hög ämnesomsättning heter Graves sjukdom.

Dessa behövs för att bibehålla energi, muskelfunktion och nervsystemets balans. När de försvinner i snabb takt, känner man sig ofta utmattad, skakig eller orolig trots att kroppen “går för fullt”.

 

När kortisolet är lågt – kroppen orkar inte längre

Efter långvarig stress kan binjurarna bli uttröttade och kortisolnivåerna sjunka. Då går kroppen in i ett sparläge liknande låg ämnesomsättning – men med ännu svagare matsmältning.

Många får svårigheter att tåla mat, blir uppblåsta, får lågt blodtryck, inflammerade och känner sig utmattade efter måltid.

Vid lågt kortisol är det vanligt med brister på vitamin C (som binjurarna förbrukar mycket av), magnesium, B5 och B6, samt omega-3-fettsyror.

När dessa saknas blir återhämtningen trög, energin låg och tarmen ännu känsligare för inflammation.

 

När kortisolet är högt – tarmen går sönder inifrån

Vid kronisk stress och högt kortisol prioriterar kroppen överlevnad före matsmältning. Blodflödet till tarmen minskar, produktionen av magsyra och enzymer dämpas, och tarmens skyddande barriär blir tunnare.

Då kan bakterier, toxiner och osmält mat “läcka” ut i blodet – ett tillstånd som kallas ökad tarmpermeabilitet eller “läckande tarm”.

Resultatet blir ofta inflammation, gaser, diarré eller växlande tarmvanor – typiska IBS-symtom. Den långvariga stressen ökar också risken för mikrobiell överväxt i tunntarmen, eftersom immunförsvaret i tarmen blir svagare.

När kroppen lever i detta tillstånd ökar förbrukningen av vitamin D, magnesium, zink, omega-3 och protein.

Muskler bryts ner, immunförsvaret försvagas, och tröttheten tilltar.

 

En mage i obalans berättar något viktigt

Gemensamt för dessa hormonella tillstånd är att tarmmiljön rubbas – antingen för att matsmältningen går för långsamt eller för snabbt, eller för att stresshormoner påverkar barriären.

När tarmväggen blir tunn och mikrober växer på fel plats uppstår en inflammation som i sin tur påverkar hela kroppen – från immunförsvar till hjärnfunktion och hormoner.

En irriterad tarm är därför inte bara en lokal fråga, utan ett tecken på att hela systemet behöver återställas.

 

När och hur dessa tillstånd bör behandlas

När ämnesomsättningen saktar ner, som vid hypotyreos eller subklinisk låg sköldkörtelfunktion, är det viktigt att tillståndet bedöms och följs upp av medicinsk personal.
En läkare utreder alltid med blodprover som minst omfattar TSH, fritt T4 och fritt T3, ibland även antikroppar (anti-TPO och anti-TG) för att se om det finns tecken på autoimmun sköldkörtelinflammation.

Om sköldkörtelhormonerna ligger för lågt och symtomen påverkar livskvaliteten, kan behandling med tyreoideahormoner vara nödvändig och viktig att få för optimal energiproduktion. En kropp på lågvarv kommer att åldras i förtid och riskerar att bli sjuk.

De vanligaste medicinska alternativen på recept som förskrivs av läkare är:

• Levaxin (levotyroxin) – ett syntetiskt T4-hormon som kroppen själv omvandlar till det aktiva T3.
• Liotyronin (T3) – den aktiva formen av sköldkörtelhormon, som ibland används tillsammans med Levaxin för personer som inte omvandlar T4 till T3 tillräckligt effektivt.
• NDT (Natural Desiccated Thyroid) – ett naturligt, torkat sköldkörtelextrakt som innehåller både T4 och T3 i biologiskt aktiv form. Detta används främst inom funktionsmedicinska och integrativa sammanhang, men kan i vissa fall ges även inom konventionell vård under specialistuppföljning.

Vid mer uttalad hypertyreos (överproduktion av sköldkörtelhormon) krävs alltid medicinsk behandling, ofta med thyreostatika som bromsar hormonproduktionen, och ibland kompletteras detta med betablockerare eller annan symtomlindring. I svårare fall kan radiojodbehandling eller kirurgi bli aktuellt.

När det gäller kortisolobalanser, ska mycket lågt eller mycket högt kortisol alltid utredas av läkare för att utesluta sjukdomar som Addisons eller Cushings syndrom.

Vid mildare stress- eller utmattningstillstånd handlar behandlingen ofta om livsstils- och näringsstöd - tillräcklig sömn, regelbunden mat, näringstillskott vid behov och stressreducerande åtgärder.

Behandlingen av dessa hormonella tillstånd bör alltså alltid utgå från en kombination av medicinsk bedömning och individuellt anpassad livsstilsstöd, där funktionsmedicinska strategier – kost, tarmstöd och återhämtning – ofta blir en viktig del av helheten.

 

Näringsämnen som stöder sköldkörtel och binjurar

För att både sköldkörteln och binjurarna ska fungera normalt krävs ett stabilt näringsmässigt underlag. Många personer med låg ämnesomsättning eller kortisolobalans har subtila brister som påverkar hormonproduktionen och omvandlingen av hormonernas aktiva former.

Viktiga aminosyror

• Tyrosin – utgångsämnet för sköldkörtelhormonerna T4 och T3. Finns rikligt i kött, fisk, ägg och mejeriprodukter.
• Metionin, cystein och glycin – stöder avgiftning och leverns omvandling av T4 till T3.
• Glutamin – hjälper tarmväggen att reparera sig och ger energi till tarmslemhinnans celler.
• Arginin – bidrar till god cirkulation, vilket underlättar hormontransport och syresättning av vävnader.

Viktiga vitaminer

• Vitamin A – behövs för att receptorerna för sköldkörtelhormon ska fungera normalt.
• Vitamin C – är avgörande för binjurarnas produktion av kortisol och skyddar mot oxidativ stress.
• B5 (pantotensyra) – stöder binjurarnas energiproduktion och syntesen av steroidhormoner.
• B6 (pyridoxin) – behövs för omvandlingen av T4 till T3 och för serotoninbalansen.
• B12 och folat – viktiga för energi, blodbildning och nervfunktion; brist kan förstärka trötthet och låg ämnesomsättning.
• Vitamin D – påverkar både sköldkörtelns immunreglering och binjurarnas hormonella balans.
• E-vitamin och K2 – bidrar till cirkulation, cellskydd och syresättning av vävnader.

Viktiga mineraler

• Jod – en nödvändig byggsten i sköldkörtelhormonerna T3 och T4.
• Selen – krävs för enzymet dejodinas, som omvandlar T4 till aktivt T3, och skyddar sköldkörteln mot oxidation.
• Zink – deltar i bildning av hormoner och i upptaget av vitamin A.
• Magnesium – viktigt för energiproduktion, nervfunktion och hormonbalans; brist kan ge trötthet, oro och förstoppning.
• Koppar och mangan – stöder enzymaktivitet i ämnesomsättningen.
• Natrium och kalium – reglerar vätskebalans och binjurarnas förmåga att styra blodtryck och energi.
• Järn – behövs för att tyrosin ska kunna omvandlas till T4 och T3.

Ett tillräckligt intag av dessa näringsämnen, tillsammans med god matsmältning och tarmhälsa, är avgörande för att kroppen ska kunna producera, aktivera och använda sina hormoner på ett balanserat sätt.

 

Fettsyror som stöder sköldkörtel och binjurar

Både sköldkörteln och binjurarna är beroende av rätt balans mellan mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror för att kunna bilda och reglera hormoner, minska inflammation och bevara cellernas känslighet för hormonernas signaler.

Fettsyror fungerar som hormonernas byggmaterial, tarmcellernas skydd och nervsystemets smörjmedel. För sköldkörtel och binjurar är en balanserad kost med naturliga fetter avgörande – inte bara för att producera hormoner, utan också för att cellerna ska kunna ta emot dem på rätt sätt.

Omega-3-fettsyror

• De mest aktiva formerna, EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra), finns i fet fisk (sardiner, sill, makrill, lax) och i mindre mängd i ägg och skaldjur.
• Omega-3 minskar låggradig inflammation, förbättrar cellmembranens smidighet och ökar känsligheten för både sköldkörtel- och binjurehormoner.
• Vid låg ämnesomsättning eller kronisk stress hjälper omega-3 till att skydda mitokondrierna, där energin bildas, från oxidativ skada.

Mättade fettsyror

• Finns naturligt i smör, talg, kokosolja och animaliskt fett från gräsbetande djur.
• De ger stabil energi, stödjer binjurarnas hormonproduktion och är byggstenar i cellmembran och steroidhormoner.
• En viss mängd mättat fett behövs för att kolesterol – grunden för alla steroidhormoner inklusive kortisol – ska kunna användas effektivt av kroppen.

Enkelomättade fettsyror

• Framför allt oljesyra från olivolja, avokado och macadamianötter.
• Stödjer cirkulation, skyddar cellmembran och motverkar oxidativ stress i både sköldkörtel och binjurar.
• Har en lugnande effekt på det autonoma nervsystemet och bidrar till stabilt blodsocker.

GLA (gamma-linolensyra)

• En särskild omega-6-fettsyra som finns i nattljusolja, gurkörtsolja och svarta vinbärsfrön.
• Hjälper kroppen att bilda antiinflammatoriska prostaglandiner (PGE1) som kan minska autoimmuna reaktioner i sköldkörteln och stötta binjurarnas stresstålighet.

Kolesterol – hormonernas råmaterial

• Kolesterol är inte ett fett i sig, men det är den nödvändiga byggstenen för kortisol, DHEA, östrogen, progesteron och testosteron.
• För lågt kolesterol (under 4 mmol/L) kan göra det svårare för kroppen att bilda tillräckligt med steroidhormoner.
• Ett balanserat intag av kolesterolrika livsmedel som ägg, skaldjur och lever är därför viktigt vid utmattning eller hormonell obalans.

Balans mellan omega-3 och omega-6
För mycket omega-6 från vegetabiliska oljor (solros, majs, soja, raps) kan hämma omvandlingen av T4 till T3 och bidra till inflammation i tarmväggen. Sträva efter en ratio på ungefär 1:2 till 1:4 mellan omega-3 och omega-6.

 

Så kan du stötta matsmältningen och öka näringsupptaget

Ät lugnt och medvetet. Stress under måltid stänger av matsmältningen. Sitt ner, andas lugnt och tugga noggrant.

Välj lättsmält mat. Särskilt vid trög ämnesomsättning eller lågt kortisol: välj rena animaliska proteiner, nyttiga fetter (som smör, ghee, olivolja, fisk), och milda, kokta grönsaker. Undvik fodmaps som lätt jäser i mage och tarm.

Ge tarmen vila. Ät tre huvudmål och låt det gå 3–4 timmar mellan måltiderna. Då får tarmen chans att rensa ut mikrober.

Undvik alkohol, socker, snabba kolhydrater och sötningsmedel. De göder svamp och bakterier som orsakar jäsning.

Stöd barriären. Drick benbuljong, ät animalier, hälsosamma fetter och se till att få i dig fettlösliga vitaminer (A, D, E, K).

Stärk tarmfloran försiktigt. Fermenterade grönsaker, om din tarm tål dem och eventuellt probiotika – men först när matsmältningen lugnat sig.

Prioritera vila, sömn och rörelse. Mjuk motion som promenader, yoga eller lugn cykling hjälper tarmens rörelser utan att öka stress.

 

En ny balans

Kroppen förändras med tiden, och hormonerna är en del av den rytmen.

Du kan inte alltid gå “tillbaka” till hur det var, men du kan hitta en ny stabilitet. Genom att förstå hur hormoner och matsmältning samspelar kan du stötta kroppen med lugnare måltider, rätt mat och omtänksam återhämtning.

Det tar tid, men du kommer märka hur magen blir lugnare, näringen börjar tas upp igen, energin återvänder och tarmen blir stark nog att tåla livet.

Det är en resa mot harmoni, inte prestation – och din kropp vet vägen.

 

-------------------------------------------------------------------------------------------------

 

When the Thyroid and Adrenals Disrupt Digestion – and How You Can Help Your Gut Return to Balance

Have you noticed that your stomach seems to have a life of its own? That you bloat, get gassy, have irregular bowel movements, or just don’t feel “finished”? Maybe you’ve been told it’s stress or IBS.

But it’s often bigger than that. Digestion is closely linked to your hormones – especially the thyroid and the stress hormone cortisol.

When your metabolism runs too slowly or too quickly, or when cortisol levels fluctuate sharply, it affects intestinal motility, digestive enzymes, and the gut’s protective mucosal lining.

This can lead to nutrient deficiencies and an environment where microbes – bacteria and fungi – begin to grow in the wrong places, such as in the small intestine. This is called microbial overgrowth, and it is a common hidden cause of IBS, constipation, poor nutrient absorption, bloating, and inflammation.

The good news is that you can help your body regain balance – with understanding, patience, and the right nourishment.

When the Metabolism Is Low – the Body Runs on “Reserve Mode”

When the metabolism slows down, as in hypothyroidism or subclinical low thyroid function, the entire digestive system also slows. Food is not broken down properly, leading to fermentation and gas – the perfect environment for microbial overgrowth in the small intestine.

Metabolism

Metabolism is the system that converts food into energy, heat, hormones, and building blocks for your cells. It is largely regulated by the thyroid gland, which produces T4 and T3.

When these hormones are balanced, the body functions well – digestion moves at a normal pace, body temperature is stable, the brain is clear, and the muscles have energy.

When Metabolism Slows Down

If the body produces too little thyroid hormone, everything slows down.

This means that:

• intestinal motility slows

• production of stomach acid, enzymes, and bile decreases

• blood circulation in digestive organs decreases

• digestion weakens and nutrient absorption is impaired

Hypothyroidism

Hypothyroidism means the thyroid produces too little hormone. It can be clear, or subtle with normal test results but typical symptoms such as fatigue, feeling cold, constipation, swelling, and weight gain.

Subclinical Low Thyroid Function

Subclinical hypothyroidism means the thyroid still produces hormone, but not enough for optimal well-being. TSH is often elevated while T4 and T3 remain within range.

This is an early stage of hypothyroidism, often related to autoimmunity such as Hashimoto’s.

Symptoms include fatigue, cold intolerance, weight gain, dry skin, hair loss, constipation, and digestive sensitivity.

When Digestive Speed Decreases

Low metabolism leads to:

• slow bowel movements

• reduced digestive fluids

• food remaining too long in the stomach and small intestine

• increased fermentation, gas, and bloating

This can cause a heavy stomach, bloating, sluggish gut flora, and higher risk of SIBO.

Common deficiencies include iron, zinc, selenium, vitamins A, D, B12, and magnesium.

When the Metabolism Is High – Everything Runs on Overdrive

In hyperthyroidism, digestion becomes too fast. Many experience diarrhea, nutrient deficiencies, and weight loss despite good appetite. The gut lining may become inflamed and thinner.

Common deficiencies include iron, calcium, magnesium, B vitamins, and amino acids. The autoimmune form is Graves’ disease.

When Cortisol Is Low – the Body Can No Longer Cope

After long-term stress, the adrenal glands may be depleted and cortisol drops. Digestion becomes weaker, with symptoms like food intolerance, bloating, low blood pressure, inflammation, and fatigue after eating.

Common deficiencies include vitamin C, magnesium, B5, B6, and omega-3s.

When Cortisol Is High – the Gut Is Damaged From Within

In chronic stress, high cortisol suppresses digestion. Blood flow to the gut decreases, stomach acid and enzyme production drop, and the gut barrier weakens, leading to “leaky gut.”

Symptoms include inflammation, gas, diarrhea, or alternating bowel habits. Long-term stress increases the risk of microbial overgrowth.

Nutrients such as vitamin D, magnesium, zinc, omega-3s, and protein are heavily used.

A Gut in Imbalance Is Sending a Message

Hormonal imbalances disrupt the gut by altering digestive speed or weakening the gut barrier. A thinned gut lining and microbial overgrowth cause inflammation that affects immunity, brain function, and hormones.

When and How These Conditions Should Be Treated

Slow metabolism requires medical evaluation with tests such as TSH, free T4, free T3, and sometimes anti-TPO and anti-TG antibodies.

If hormones are too low, thyroid treatment may be necessary. Common options include:

• Levaxin (levothyroxine)

• Liothyronine (T3)

• NDT (Natural Desiccated Thyroid)

Severe hyperthyroidism requires medical treatment such as antithyroid drugs, beta blockers, radioiodine, or surgery.

Very low or high cortisol must be assessed to rule out Addison’s or Cushing’s disease.

Milder stress-related imbalances are treated through lifestyle changes, nutrition, sleep, regular meals, and stress reduction.

Nutrients That Support the Thyroid and Adrenals

Key Amino Acids

• Tyrosine

• Methionine, cysteine, glycine

• Glutamine

• Arginine

Key Vitamins
A, C, B5, B6, B12, folate, D, E, K2

Key Minerals
Iodine, selenium, zinc, magnesium, copper, manganese, sodium, potassium, iron

Fatty Acids That Support the Thyroid and Adrenals

Omega-3 Fatty Acids
EPA and DHA reduce inflammation, support cell membranes, and improve hormone sensitivity.

Saturated Fats
Support stable energy and hormone production.

Monounsaturated Fats
From olive oil, avocado, and macadamias – support circulation and reduce oxidative stress.

GLA (Gamma-Linolenic Acid)
Supports anti-inflammatory pathways and adrenal resilience.

Cholesterol
Essential for steroid hormone production.

Omega-3 vs Omega-6 Balance
Too much omega-6 can impair T4-to-T3 conversion and irritate the gut lining.

How to Support Digestion and Improve Nutrient Absorption

• Eat calmly and mindfully

• Choose easily digestible foods

• Allow 3–4 hours between meals

• Avoid alcohol, sugar, fast carbs, and sweeteners

• Support the gut barrier with broth, healthy fats, and fat-soluble vitamins

• Introduce probiotics gently

• Prioritize sleep, rest, and gentle movement

A New Balance

The body changes over time, and hormones shift with it. You can’t always return to how things were, but you can find a new stability.

By understanding how hormones and digestion interact, you can support your body with calmer meals, proper nutrition, and restorative habits.

Over time, your digestion calms, nutrient absorption improves, energy returns, and the gut becomes stronger.

It is a journey toward harmony, not performance – and your body knows the way.